Ljuslampett med sten, tillverkad i koppar och järn av Anna Nordström är ett av de sista färdiga föremålen innan sommaren tar vid.
Nu tar Galleri LOD semester!
Lördagen den 27/6, 11-15, blir sista dagen Galleri LOD har öppet innan sommaren. Vi öppnar igen den 18 Augusti!
Som vanligt betyder det inte att LOD står tomt hela sommaren. Det gör bara att du inte längre kan räkna med att vi håller oss till våra öppettider. En del av oss kommer att fortsätta arbeta till och från i verkstaden och om dörren är öppen kan man alltid fråga om det är läge för ett besök!
Vi hoppas att våra kunder får en fantastisk sommar med bad, lek, familj och vänner. Och att vi ses igen till hösten.
Då kommer LOD exempelvis att delta i Stockholm Stockholm Craft Week, 30 sep – 4 okt, med utställningen ”Lost and found”. Vi på LOD kommer att tillverka smycken eller föremål som reflekterar över borttappade och återfunna former, utrymmen och minnen och över vad man kan göra av dem.
Välkomna tillbaka till oss i höst!
Vitguldsring med fem stenar av olika färg. Erik Tidäng Hamster av silver. Albin Josephson Drivna skålar med mönstervalsade lock. Klara Eriksson Örhängen Vigselringar av rödguld och silver. Petronella Eriksson Ring med topas. Pernilla Sylwan Örhängen av delvis oxiderat finsilver. Judit Fritz
Under 2026 kommer vi på LOD att visa upp LODs medlemmar i 7 korta utställningar. Se kalendarium för att veta vem av oss som ställer ut när HÄR!
LOD presenterar sig; Albin Josephson Visas bara en vecka! Så passa på!
Albin Josephson9 – 13 juni på Galleri LOD
Varje dag omges vi av olika material. Kläderna vi bär har varit tyg som har vävts av tråd som har spunnits av bomull, och koppen vi håller i handen har varit lera som har knådats av vatten och sand. När material blir förkroppsligade i föremål får vi syn på dem och kan relatera till dem.
Kanske allra mest påtagligt blir detta i metall, som de flesta av oss interagerar med när den redan formats och stelnat, men som kan smältas på nytt och bli till ett obegränsat antal andra former. Den har därmed alltid en inneboende kapacitet till transformation.
I Albin Josephsons praktik är denna transformation central. Han tillverkar ofta förlagor, genom att till exempel tälja i trä eller skulptera i vax, för att sedan gjuta av dem i metall och låta dem bli till bruksföremål eller smycken. Ett exempel är kåsan i koppar som gjutits utifrån en förlaga i björk. Ett annat är examensprojektet på Konstfack, Modus Operandi, en modulär ljusstake med många rörliga delar som kan byggas och byggas om i oändlig variation.
Detta att allting är i ständig förändring – vare sig det gäller föremålen vi interagerar med eller oss själva – är en trösterik tanke. Ingenting är för evigt och allt går att omforma och omvärdera. Likt den egna kroppen, blir de förkroppsligade föremålen till behållare för våra skiftande känslor och upplevelser.
Mixed artworks b,kåsa i trä och i brons, Albin Josephson
Albin använder sig gärna av traditionell ornamentik, men också av det slumpmässiga och oregelbundna. Det syns till exempel i hans halssmycken med fönsterrutor, där grunden är en klassisk form som avbrutits och omformats. Hans föremål och smycken kan ses som symboler, som representerar en funktion och berättar om en hantverkstradition. Men vad de betyder är upp till betraktaren – som alltid har rätten att ompröva sin tolkning.
Albin Josephson tog sin kandidatexamen på Konstfack Smycke och corpus: Ädellab 2023 och har sedan dess blivit medlem i LOD. Han har medverkat i utställningar på bland annat Hallwylska museet, Botkyrka konsthall, Bonniers konsthall och Sven-Harrys konstmuseum.
LOD utanför LOD:
LODs Judit Fritz ställer ut på Destination Bijou I Cagnes-Sur-Mere, 4-7 juni.
Pernilla Sylwans arbete präglas av en dynamisk och organisk estetik. Hon är som konstnär djupt förankrad i materialen, där hennes val av material/metall och teknik utgör en viktig grund för hennes kreativa process. Hennes väg till att utforska silversmidets gränser började redan under utbildningen vid Konstfack, där hennes examensarbete ”Is less more?” (2004) presenterade en serie skålar med mångsidiga varianter av dekorationer och former. Detta tidiga arbete speglar en fascination för repetition och variation, samt en dialog mellan det eleganta och det överdådiga.
I sitt arbete återkommer hon ständigt till repetition, variation och motsatser.
Pernilla betraktar ofullkomligheterna i sina verk som en del av den kreativa dialogen mellan henne och materialet. Hennes förhållande till dessa ”defekter” är nyanserat; de är inte bara resultat av en slump utan en medveten del av hennes uttryck och en reaktion på processens dynamik. Hon ser valet, att bestämma när något är färdigt, som en kreativ möjlighet.
Naturen ger inspiration, något som blir särskilt tydligt i temat ”Det växer”, där hon utforskar spänningen mellan kontroll och det som släpps fritt i skapandet.
I sina senare verk; kannor och ljusobjekt, förenar hon arkitektur med det organiska, strama konstruktioner avslutade med lekfulla glasknoppar. Hon arbetar med spänningen mellan det strukturerade och det intuitiva, mellan arkitektur och natur och strävar efter att skapa en balans mellan struktur och intuition. Hon ifrågasätter vad som utgör en funktionell design kontra en skulptur. Pernilla vill att betraktaren ska närma sig hennes verk med öppenhet och nyfikenhet, oavsett om de uppfattas som konstverk eller funktionella föremål eller smycken.
Pernilla Sylwan är representerad på Nationalmuseum och Röhsska museet. Hon har ställt ut på många platser och museer bl a genom sitt medlemskap i Nutida Svenskt Silver. Hon har gjort rektorskedjan till Sophiahemmets högskola och har en liten tågskulptur vid östra station i Uppsala.
År 2025 var hon den första att tilldelas stipendiet Framtida silver corpus, instiftat av silversamlarna Lennart Agerberg och Ulf Gillberg, med motiveringen att hon tar corpussmidet till nya höjder genom nyskapande form, återbrukstänk och en förmåga att överbrygga gränsen mellan konst och hantverk. Hon hjälper oss att se positivt in i framtiden, precis det som stiftarna av stipendiet efterlyst.
Under Kulturnatten bjuds Galleri LODs besökare in till en utställning med objekt och smycken som bär på spår och lämnar avtryck. Det finns någonting grundläggande mänskligt i viljan att göra avtryck och efterlämna spår på sin omgivning.
Under kvällen finns det också möjlighet för den som vill prova på metallhantverk att lämna sina egna spår genom att stämpla in mönster eller bokstäver i metall. Material för att göra en personlig berlock i silver eller koppar finns att köpa på plats.
Öppet med fri entré 18.00-00.00
Material till berlocker kostar: Silver 300kr, Koppar 30 kr
Besökare kan också stämpla något och lämna det i galleriet som en del av utställningen.
Många sätt att göra avtryck
Att sätta spär i metall eller tillverka en yta kan göras på många sätt. Utställningen visar en del av den mångfalden och berättar på det viset någonting om ett material som vi älskar.
Till höger en sandgjuten silverring där Petronella gjort spår i själva gjutsanden med små verktyg av bambu. Spåren bildar ett hålrum som man kan hälla ner smält metall i och på det sättet överförs verktygens former till metallen. Till vänster har hon i stället tillverkat en stämpel av stål och slagit ett mönster som hon tillverkat ett örhänge av. Anna Nordströms ljusstake ”Knytt” tillverkad av järn och silver berättar en historia där spåren i snön får en att känna närvaron av den som kilat förbi. Klara Eriksson har länge arbetet med att föreviga textila material i metall. Här har hon valsat in knypplad spets i locken av koppar. Det finns något magisk i att den mjuka spetsen kan sätta så djupa spår i metallens yta!En ring i silver med ett mönstret skapat genom att 24k guld smitts fast i spår i ringens yta. Formen är inspirerad av ”Kintsugi”, den japanska tekniken att reparera sprucken keramik. Istället för att dölja sprickorna har Erik Tidäng framhävt dem.
