Lördagen den 8/2 öppnar utställningen Framtidens korpus på Galleri LOD!
Vi presenterar Jonathan Gard, Vera Zornat, Alice Raak och Carl Malmström. Gemensamt är att de alla utforskar konstarten korpus och nyligen presenterat sina arbeten via sina respektive utbildningar. Ett urval av dessa verk visar vi i utställningen Framtidens korpus på Galleri LOD!
Vernissage lördagen den 8/2 kl12-16
Under verniassagen finns alla konstnärerna på plats i galleriet för att berätta om sina verk. och du är varmt välkommen. Utställningen kan ses till den 22/2 under LODs ordinarie öppettider.
Utställningen arrangeras med stöd av Bengt Julins stiftelse.
Carl Malmström
är från Göteborg och utbildad till Civilingenjör, teknisk design (2018) Han har sedan vidareutbildat sig till Silversmed på Leksands folkhögskola Metall/silversmide (2024). Mer om och av honom kan ni hitta på; instagram @carluminium.
”Jag arbetar konceptbaserat och intuitivt i mitt silversmide och fastnar för uttryck där den mänskliga handpåläggningen inte är förhärskande. Att mitt utövande är konceptbaserat betyder för mig att mina idéer går att beskriva med en mening som antingen handlar om ”vad det är” (t.ex. ”en kanna som blivit träffat av och fångat upp ett meteoritnedslag”) eller ”hur det är gjort” (t.ex. ”ett örhänge av en smälta som fått flyta ut över borax”). Intuitivt innebär att jag sällan eller aldrig går in i en process med en skärpt bild av objekten jag skapar. Jag fokuserar på tekniker där objektet kan ta form under arbetets gång, där det går att samarbeta med slumpmässighet och där mina handrörelser inte får direkta och oåterkalleliga konsekvenser. ”
Verk av Carl Malmstrom; Kropp & knoppar 2023. Silver, shibuichi, koppar. Drivning. Krasch i kannan 2024. Silver, koppar. Hur skulle det se ut om en meteorit slår ner i en silverkanna?
Vera B. Zornat
(f. 1999) är från Göteborg men numera verksam i Stockholm. Våren 2024 tog hon examen på Konstfacks kandidatprogram Smycke och Corpus; Ädellab och går nu första året på mastersprogrammet Craft! på samma institution. Genom hennes praktik vill hon föra vidare dialogen kring objekt och dess definition, där praktisk funktion är immateriell och därmed höja statusen av tingen, och de djupare känslomässiga egenskaper de bär med sig i dialog och möten med oss människor.
”I vår samtid har tingen alltmer kommit att betraktas som konsumtionsvaror i en global ekonomi snarare än som bärare av djupare emotionella, rituella och psykologiska föreställningar om oss som människor. Genom mitt konstnärskap vill jag föra dessa aspekter in i ljuset. Jag skapar skulpturer som ofta anspelar på saker från mitt dagliga liv. Saker som vi kanske inte ägnar så stor uppmärksamhet åt. Föremål som bär spår av liv och tid. När jag arbetar med, och skapar objekt, ser jag dem som sina egna varelser och kroppar med kroppsliga erfarenheter. Men föremålen bär också bilder av oss.
Jag tänker genom att göra. Ord är inte alltid mitt språk, men objekt kan bli bärare av ord, även när de inte sägs högt. Jag använder konst, hantverk och ett materialistiskt tänkande för att undersöka det immateriella i känslor. Mitt medium är främst metall, men jag gillar också att bjuda in andra material och metoder såsom emalj och foto. För mig är det viktigaste att uppnå det uttryck jag vill åt och skapandet blir till som i en dialog mellan oss två, materialet och mig, objektet och mig.
När man pratar om funktion tänker de flesta på en praktisk funktion, men det finns så många fler aspekter. Det kan handla om känslomässiga och metaforiska värden. Till exempel vet vi alla hur en funktionell skål ser ut, men när den får ett annat uttryck, bortkopplat från en praktisk funktion kan det skapa en känsla av omsorg och empati.”
Verk av Vera B. Zornat
Alice Raak
är uppvuxen och verksam i Stockholm. Hon är en materialbaserad konstnär där metallen står i centrum. Hon examinerades från Konstfack 2024 och studerade på Nyckelvikskolan innan dess.
”Jag är fascinerad av metallens inneboende egenskaper och strävar efter att både samarbeta och bråka med materialet. Det handlar om att hitta en balans mellan mina intentioner och metallens egen vilja. Min strävan är att utnyttja metallens fulla potential. Jag fascineras av dess reflekterande yta, dess styrka och den dynamik som uppstår när den rör sig och formas. Det är ett äventyr.”
Verk av Alice Raak ; Flickan i spegeln bygger på ett drabbande barndomsminne där konstnären plötsligt blir medveten om sin egen existens. Materialet är aluminium som är ciselerat och polerat.
Jonathan Gard
(Lund, 1995) är en multidisciplinär konstnär, samtida juvelerare och hantverkare baserad i Stockholm. Med en kandidatexamen från Konstfack i Smycken & korpus håller han just nu på med en masterutbildning CRAFT! på samma skola.
Jonathan skapar verk som berör de censurerade, outtalade, ibland mörka dilemman om att leva. I kärnan av Gards praktik ifrågasätter han existentiella och filosofiska värderingar av materialitet och dess relationer till kroppen. Han utmanar sig själv och andra att reflektera över och värdera det känslomässiga omhändertagandet. Genom att utforska föreställningar om mjuka värderingar och eterisk funktion, som är grundläggande för smyckesmetoden, gör han ett arbete som inbjuder till självreflektion och dialog. Hans verk kan likna en ”verktygslåda” som fungerar som en fysisk dialog när orden inte klipper den eller ännu inte existerar. Med hjälp av personliga berättelser inbjuder han till en känsla av omsorg och sårbarhet.
Du kan förvänta dig en underton av kontextuella ledtrådar som refererar till hans personliga queerupplevelser som homosexuell man. Han ifrågasätter känsligt det queera utanförskapet och förlusten – att bli förbisedd, okända eller ignorerad av sociala normer. Materiella värden är en stark del av hans praktik. Arbeta med exceptionellt detaljerade och noggranna tidskrävande processer; Gard använder sig av samtida och historiska referenser, symboler och materialval. Han låter processen diktera materialvalet genom verkets intentioner och röst, som du kan se här i detta arbete. Kontexten som hans föremål placeras i blir central, vilket leder till fysiska, ornamentala och sakrala installationer och föremål. Med utrymmet och arbetet med installationen skapar han medvetet flera lager av mening som kanske inte syns vid första anblicken, utan uppenbarar sig genom att komma närmare.
Verk av Jonathan Gard.
